Idag har jag arbetat hemifrån och vid lunch var jag ute med hundarna på gräsmattan. Då kommer postbilen åkande. "Vad gör den så här långt in skogen" hinner jag tänka när den stannar till och frågar efter min adress. "Du har fått paket" säger brevbäraren. "Men jag har inget beställt" säger jag. "Och det är ett stort paket" fortsätter hon och öppnar skåpbilen och där står det ett paket som tar upp hela utrymmet. Då börjar jag ana vad det är.
För några veckor sedan prata jag med en leverantör av agilityhinder. Jag ville beställa en tunnel. Men när jag ringde så satt personen i bilen och var tydligen på semester. Det var ju inte så lätt för mig att veta då jag ringde till ett fast nummer. Beskedet jag fick var att tillverkaren har semesterstängt hela augusti så leverans skulle dröja. Men personen bad mig skicka ett mail så skulle de återkomma. Det gjorde jag.
Den nya tunneln och ett av mina egengjorda hinder. Är lite stolt faktiskt att de blev så bra.
Sedan har jag inget hört. Förrän idag. Paketet innehöll en tunnel! Mycket konstigt. Inget mail tillbaka med orderbekräftelse eller leveransbesked. Dessutom ville de ha förskottsbetalning enligt hemsidan. hmmm... Men jag är glad, äntligen en tunnel!
Och vilken perfekt tajming! Jag är precis färdig med mina hinder och premiärinvigde dem i måndags. Så med en tunnel och 6 st hinder kan jag göra mycket av basic träningen hemma. Sedan får jag komplettera med fler hinder allt eftersom. Slalom är nästa inköp.
Ikväll körde vi agility hemma. Tilly hjälpte mig att fixa iordning:)
Nu är det bara en träningsplan som saknas. Just nu håller jag till på gräsmattan på framsidan. Den är helt ok, men lite för sluttande och lite för mycket buskar o dyl. Tänkte höra med grannen om jag kunde låna deras upplysta paddock nu under hösten när mörkret kommer. Så länge det inte är någon snö så är det ju perfekt.
Träningsplanen är på gång. Haft lite otur bara med att anlita entreprenör, men jag tror jag löst även detta idag. Det kommer bli väldigt bra! Men det är först till våren som den kommer att kunna tas i bruk.
Kan säga att Goy blev väldigt förtjust i tunneln. Hann knappt ta upp den förrän han sprang igenom den. Åh, vad skoj det ska bli att få börja träna honom så småningom...
Goy hade en dejt för ett tag sedan. Med Scilla, världens sötaste lilla springer-tjej. Det är min vän Susanne som har Scilla och hon är 3 veckor yngre än Goy. Jag brukar säga att vi är grannar, men det är 2 km mellan oss, men så är det på landet :) Jag hoppas Goy och Scilla kommer ha en massa skoj ihop framöver!
Här kommer ett lite bilder från dejten!
Puss på dig!
På upptäcktsfärd tillsammans
Lady & Lufsen :)
Var tog du vägen?
Tilly fick också träffa Scilla en stund.
Mysstund medans våra mattar dricker kaffe
Visst är hon ljuvlig!
Avslutar med en bild på min goa Goy, alltid spring i benen!
Jag är så glad!!
Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan att jag och Goy ska gå en helgkurs för Eva Bodfält i slutet av augusti. Och att Eva är en instruktör som jag så gärna vill gå för.
Detta fick mig att fundera på vilka andra instruktörer som finns på min önsklista. På absolut första plats är Silvia Trkman. Silvia har vunnit VM i agility flera gånger och är känd för att ha uppfunnit running contacts. Men i mina ögon är hon framförallt en fantastiskt klickertränare och de tricks hon lär sina hundar är helt otroliga. I många år har jag surfat in på hennes hemsida eller YouTube kanal för att hämta inspiration och motivation.
Problemet är bara att Silvia bor i Slovenien jag så möjligheten att gå kurs för henne är inte så stor. I och för sig så är hon i Sverige ibland och tydligen så har hon varit här nu under sommaren. Men hon har distanskurser via nätet. Jag har spanat in en puppy/trick kurs som hade varit så rolig att få gå. Varannan vecka under 3 månader får man en ny lektion med övningar/trick som du ska lära in. Du filmar sedan hur det går och laddar upp det på nätet. Silvia ger sedan feedback på träningen. Men vad som också är bra är att man har kurskamrater. Du kan följa deras träning och ställa frågor till dem och ta del av deras feedback från Silvia.
Så jag hade bestämt mig, denna kurs måste jag gå!
Registreringen öppnades igår och i helgen hade jag fixat ett Paypal konto så att jag skulle kunna betala. Det var bara det att jag hade möte igår förmiddag så jag var nervös att det inte skulle finnas någon plats kvar när jag väl kunde skicka min anmälan runt lunch. Men jag kom med! Så kul! Kursen börjar den 26 augusti men redan nu är det full aktivitet i "klassrummet" Alla som kommit med på kursen lägger in presentationer. Det är verkligen personer från hela världen och många har BC.
Anledningen till att jag tror på denna kurs för mig och Goy är att:
1. Trickträning är på skoj! Genom att börja med denna form av träning så lär du hunden att lära sig. Det gör inget om det blir fel, det är tex inget lydnadsmoment som det finns precision i hur utförandet ska se ut.
2. Genom trickträning får hunden en bättre kroppskontroll. Väldigt viktigt för en framtida agilitykarriär. Men även vallningen, förmodar jag, där hunden gör mycket snabba vändningar i fart.
3. Jag gillar struktur i min träning och tydliga mål. Men jag vet att när det snart börjar mörkna ute och hösten kommer så dalar motivationen hos mig. Och det är nu Goy börjar mogna och det är viktigt med kontinuerlig träning. Så hela idén med att jag får en 2 veckors uppgift och att jag sedan lägger upp träningen själv tilltalar mig. Inte behöva stressa iväg till en kurs efter jobbet och inte behöva komma på själv nya trick att träna på. Det här passar mig perfekt! Hoppas jag :)
Avslutar med tre år gamla klipp på trickträning med Tilly & Nelmi :)
Sådana här dagar är det underbart att ha en sjö nära så att hundarna kan få svalka sig. Nåja, hunden. För det är bara Nelmi som mer än gärna hoppar i plurret. Tilly däremot är en riktig badkruka, även om jag faktiskt fått henne att ta en simtur i sommar. Men jag kan förstå henne. Hon har så tjock päls och det tar evigheter innan hon torkar. Goy tycker att vatten är spännande men vågar inte hoppa i. Vet inte om det kan vara för att han råka ramla i sjön när han var 9 veckor. Men i och för sig var Nelmi likadan när hon var liten.
Jag har en liten sjö bara 300 meter hemifrån. Enda stället att bada på är på grannens tomt och jag har fått tillåtelse att bada hundarna där. Vattnet är helt ok men botten är rätt dyig. Det är ganska grunt men hundarna måste hoppa i och då är det i knähöjd på mig. Lite för djupt för att Goy ska våga. Därför vore det bra om jag kunde hitta ett bättre och grundare ställe.
Goy står på stranden och vill så gärna gå i.
Jag bor 2 km från sjön Anten, en mycket större sjö skulle man kunna säga :) Problemet är bara att hundar inte är välkomna på badplatserna. Men så kom jag att tänka på att det finns en liten långgrund strand som ingen badar på. Så ikväll gjorde jag ett försök. Jag hade en spårlina så att jag själv kunde gå i vattnet och låta Goy vara kvar på stranden. Vägen ligger mycket nära så jag vågade inte ha honom lös. Han fick ha på sig flytväst ifall han skulle våga sig i. Jag hade det på Nelmi och det gjorde henne mycket tryggare.
Så till slut kom han i!
Goy stod länge och väl på stranden, han gnällde och skällde om vartannat och ville så gärna gå i. Jag och Nelmi vadade runt i godan ro. Precis när jag tänkte att det räckte för den här gången så tar Goy ett språng och rusar ut till oss! Men lika snabbt vänder han om och rusar in igen. Sedan höll han på så, fram och tillbaka, smågnällandes hela tiden.
Full fart! Lite svårt att fota och hålla spårlina samtidigt utan att drutta omkull. Därav mitt finger ivägen.
Observera tuppen! :)
Skräckblandad förtjusning är nog det bästa ordet att beskriva hans tillstånd:) Tillslut fick jag honom att lugna sig lite och stå still i vattnet. När vi skulle gå så fick jag knappt med mig honom! :) Detta gör vi om imorgon, snart ska han nog våga sig lite längre ut.
Var bara tvungen att ta kort på denna skylt. Det är nämligen så att vår lilla by med runt 150 invånare har denna vecka 3700 scouter på besök! Jag åkte förbi scoutlägret Trampolin förut idag och det var en upplevelse. De ha byggt upp en hel by precis vid min väninnas hus. De har förstärkt mobilnätet under de 9 dagar som de är här. De har tom inrättat en egen badplats för dem, därav skylten då de måste korsa vägen. Det var en jämn ström mitt på dagen när jag åkte förbi och de hade speciella vakter som stoppade de gående så att trafiken kommer förbi. Tror jag ska åka ner och besöka lägret någon dag.
Undrar ni vart jag tagit vägen? Ja, det gör jag nästan själv :) Men jag är här. Det har bara inte funnits tid att sätta sig ner att blogga. Semestern är slut på måndag och jag har mycket att hinna få färdigt här på gården innan dess. Jag har röjt i trädgården, renoverat ytterdörren på Doggebo, byggt en nytt utkiksbord med tillhörande koja till Tilly och Nelmi. Har tom. byggt 6 agilityhinder! Så jag har varit igång från tidig morgon till sen kväll med arbete och hundaktiviteter. Ibland är det lite opraktiskt att vara själv...
De blev riktigt bra! 12 st hinderstöd har jag gjort. Målning pågår.
Som det här med promenaderna. Det har blivit lite av ett dilemma för mig. Nelmi har ett stort behov att få röra på sig och vi går en promenad på minst 5 km om dagen då hon får springa lös. Och som hon springer! Minst dubbla sträckan. Jag njuter att se henne flyga fram i skogen (om än att jag har hjärtat i halsgropen ibland), det ger mig en frihetskänsla. Jag har många gånger tänkt att hon skulle bli en riktigt bra rapporthund. Men tyvärr får vi inte lov att tävla det då hon är blandras, och sedan måste man vara två för att kunna träna... Hon har en släkting på sin fars sida som vunnit SM flera gånger, så hon har det helt klart i generna.
Liten börjar bli stor, men inte tillräckligt ännu
Dilemmat är att Goy inte kan följa med på så långa promenader, han är fortfarande för liten. Så jag måste gå i omgångar med hundarna. Men hur jag än gör så måste jag lämna någon själv hemma. Ibland får Goy vara själv och jag passar då på när han sover. Men oftast lämnar jag Tilly hos honom, hon behöver inte så långa promenader. Det är bara det att då måste jag lämna Nelmi själv när jag går med Goy och Tilly. Nelmi har aldrig blivit lämnad själv. Jag vet, inte så bra. Men det har aldrig blivit av att vi tränat på detta. Jag har bara gjort detta en gång. Jag hörde Nelmi tjuta långt borta i skogen och mitt hjärta höll på att brista. Så det blir att hon får följa med på de promenaderna också. Men då måste hon vara kopplad. För Goy tror att han kan springa lika fort som Nelmi. Eller riktigare sagt; han springer lika fort som henne. Inte så bra för en liten valp att flyga över stock och sten i full fart.Han har inte så bra koll på benen ännu.
Mina allra finaste!
En valp behöver inte promenader för motionen skull. Det räcker egentligen gott att han rör sig fritt hela dagen här hemma på gården. Men det är viktigt ur perspektivet att träna honom att gå lös och följa mig i skog och mark. Sedan tror jag att det är nyttigt att valpar får röra sig fritt i terräng. De får en större kroppskontroll. Jag märker stor skillnad på Nelmi och hennes kullsyskon som inte vuxit upp på samma sätt. Men som sagt, i måttliga mängder. Och det är inte alltid lätt att avgöra vad det är.
Goy i täten och Nelmi och Moa drar mig i baggenbältet.
Det hela har resulterat i att Nelmis promenader där hon får springa fritt har blivit kortare då jag inte vill vara borta för länge. Jag kompenserar detta med att hon istället får styrketräning under koppelpromenaderna. Antingen får hon bära klövjeväskan och benmanschetter eller så får hon dra mig i Baggenbältet. Jag brukar också stanna till vid sjön ibland och låta henne simma några längder.
Tilly däremot strosar i sin egen takt bakom oss. Som vanligt...
Det finns som tur är ett alternativ till och det är att Goy får vara hos sin nanny Ulla-Britt när vi är ute på längre promenader. Det är vår granne som fullständigt avgudar Goy. Väldigt skönt att ha den hjälpen! För det är ett pusslande för att få ihop det och se till att alla tre får det de behöver. Men det är övergående... Goy växer som bara den och tiden går så fort. Så snart kan vi alla tre gå på härliga upptäcktsfärder i skogen tillsammans.
Vi älskar att vara på upptäcktsfärder tillsammans.
Jag och Lisa har varit i Värmland med alla hundarna och deltagit på Värmlandsrallyt - agilitytävlingar i dagarna fyra. Vi har haft strålande väder och massa skoj. Men också lite motgångar och bristande sömn. Nelmi har inte mått så bra, men trots det så har hon delvis presterat fint. Men det blev inga rosetter med oss hem. Sammanfattning av tävlingarna kommer i nästa inlägg, med film. Promise.
Ila sitter vid mattes sida och tittar på agility
Men detta inlägg ska handla om Goy och hans syskon Jamie och Ila. Felicia som har Ila bor i närheten av Karlstad så på lördagen kom hon och hälsa på oss på tävlingen. Här följer lite bilder om deras busstund!
Kolla in stilen! Grabbarna grus märkte inte ens att de fått besök av sin syster. De var helt inne i sin brottningsmatch.
"Hallå! Får man vara med?" Ila lyckas tillslut påkalla killarnas uppmärksamhet
Ila och Jamie charmar Felicia
Fina Jamie med sitt snälla uttryck
Attack! Goy däremot visar hela garnityren :)
"Vad tuggar du på? Får man smaka?"
"Det har var skoj matte!"
"Ta bort kopplet" Men det är ingen bra idé att ha lösa valpar på en tävlingsplats.
Det var inte så lätt att fotografera tre busiga valpar. Skärpan blev inte alltid så bra. Men visst är de fina våra små godingar!
Tack Felicia för att du kom och hälsade på oss! Det var så roligt att få träffa er. Hoppas vi ses snart igen!
Vi har varit iväg på summer camp i Falkenberg för Jenny Damm och Zeljko Gora. I två dagar har vi kämpat, svettats och skrattat en massa med några av våra bästa vänner!
Detta är favorit i repris då vi även deltog på summer camp förra året och det är en av sommarens absoluta höjdpunkter. I år fick Tilly stanna hemma hos mor och istället fick Goy följa med, förutom Nelmi såklart.
Goy följde med intresserad blick vad som hände på banan.
Goy har varit så duktig! han har legat vid min sida och intresserat tittat på. Däremellan har han legat i sin bur och sovit. Med på summer camp var även brorsan Jamie och 4 valpar till. Så en hel del valpbus blev det!
Promenad ner till sjön
Vi fick två helt fantastiska dagar med strålande sol. Kanske lite väl varmt att köra agility i. Men det fanns en sjö i närheten som vi kunde svalka hundarna i. Något som uppskattades mycket av Nelmi. Goy tycker att vatten är spännande men vågar sig inte i.
Nelmi, Zoya och Jamie svalkar sig med en simtur.
Brorsan Jamie har däremot blivit en säl! Han simmar så fint med de stora hundarna. Goy hittade en död fisk som legat i solen på stranden. Den rullade han sig ordentligt i! Så jag var tvungen att doppa honom i vattnet. Vilket inte direkt fick honom att tycka att sjön var mer inbjudande. Men tyvärr har nöden ingen lag. Han stank!
Zoya och Blossa tar igen sig efter ett träningspass.
För vi bodde 5 personer och 11 hundar i en lägenhet på 50 kvm. Då är det inte så uppskattat med en stinkande valp! Man skulle kunna tro att det var stökigt och bökigt. Men inte alls! Lite trångt kanske, men alla hundar skötte sig exemplariskt. Sedan så sov vi bara där, större delen av tiden var vi på träningsplanen.
Emelie och Lego gör sig redo för start.
Träningen var upplagd så att vi körde ett pass på förmiddagen för Zeljko och ett pass på eftermiddagen för Jenny. Banorna var riktigt trixiga och vid första banvandringen var man rätt snurrig över alla svängar hit och dit.
"Kom igen matte, vi kör!" Bells energi tog aldrig slut
Det var också två pass med två andra grupper, så att man fick sitta och titta på. Mycket lärorikt. Och man behövde vila upp sig mellan passen. Det tog att köra på i värmen.
Sussie spurtar och förbereder ett BX. Zoya är hack i häl!
Jag var lite orolig för hur träningen skulle gå då jag inte haft den bästa uppladdningen. Jag har tränat hårt hela våren då jag varit med i ett kom-i-form program på 10 veckor. Det har verkligen gett resultat. Jag har fått mer muskler och jag har känt mig snabbare på banan.
Lego in action!
Men sista träningspasset för tre veckor sedan så stukade jag min fot ordentligt!. Den har varit svullen och gjort ont sedan dess. Så jag och Nelmi har inte kunnat träna alls. Som tur är så har jag haft hjälp med att motionera Nelmi varje dag, så att jag har kunnat ta lite kortare promenader och fått vila foten istället.
Hon är så fantastisk rolig att köra med, min Nelmi!
Så jag har tappat mycket av det jag tränat upp under våren, både av mig själv och Nelmi. Som grädde på moset så blev jag vrålförkyld på midsommar men en jäkla hosta som satte sig djupt i luftrören. Och Nelmi är skendräktig men svullna juver. Så ett tag var jag orolig att vi inte skulle kunna vara med alls.
Fokuserad Nelmi som ligger slickat över hindren.
Men inget kan sätta käppar i hjulet för agilityträning! Hostan gav med sig och foten lindade jag riktigt hårt. Sedan körde vi på! Nelmi var inte sitt snabbaste jag med tanke på skendräktigheten och värmen, men det kanske var tur för mig. Men jag blir återigen imponerad av hennes arbetsmotor.
Min galna splat!!
Jag är också enormt nöjd med mig själv dessa två dagar. Tidigare när jag gått kurser brukar jag vara för mycket i huvudet. Jag tänker hur jag ska göra och låser mig därför, tajmingen som är a och o med Nelmi går då inte att få till alls. Jag upplevde det som att denna gång kunde jag ta in Zeljkos och Jennys anvisningar med kroppen och bara göra det utan att fundera så mycket.
Mitt i en ketscker! De har jag verkligen fått till fint under dessa dagar.
Så skön känsla!Tror att vinterns tragglande, läsande och visualiserande har gett resultat. Nu börjar det sitta i muskelminnet. Men det finns mycket kvar att slipa på. Jag glömmer av armarna ibland som hamnar i flygplanshöjd. Jag börjar arbeta närmare hindren men glömmer lätt av mig.
Avslutar med en film som smakprov på en av banorna. När jag har två hinder kvar så skriker jag hjälp! Jag hade tränat tre olika handlingssätt (se bilden ovan) så när jag kommer dit får jag hjärnsläpp, hur var det jag skulle göra!?
Tack mina vänner för två underbara dagar!
Ett extra tack till dig Emelie som tog foton på mig och Nelmi in action.
Nu ska jag ta hand om ömmande muskler och solbränd hud, sedan ladda upp för Värmlandsrallyt som startar på lördag
