Mina snömonster!

Vintern är här, med besked! Har fullt upp med att bära ved och skotta. När jag kommer hem från jobbet så har det varit 14 grader inne denna vecka. Brrrr...
Men idag har det varit lite varmare. Jag och tjejerna tog en lång härlig promenad mitt på dagen. Riktigt skönt.

Nelmi har på bilden på sitt nya fina röda Hurtta täcke. Det fick godkänt av henne, för det gick att springa snabbt i :D

Hon fick det och en nomesele eftersom hon uppförde sig exemplariskt på Blå Stjärnan i onsdags. Jag var lite orolig för henne. Hon har fortfarande inte löpt, det är över 2 månader sedan nu. Och så hade hon fått fula blåsor på det privata stället. Var rädd för att det var något knas med äggstockar eller livmoder. Så vi gjorde ett ultraljud. Allt såg bara fint ut, skönt. Vetten gjorde ett utstryk för att ta reda på vart i löpcykeln hon var. Det visa neutralt, dvs hon är inte påväg in i löp. Skumt. Men nu har jag gjort vad jag kan. Tycker hon har varit lite låg det sista. Jag avvaktar och ser, annars får jag kolla andra värden med blodprov.

Men det är underbart att ha med sig Nelmi. Hon charmar alla och står/ligger helt still när de undersöker henne. Vetten använde ett liknande verktyg som gynekologen har. Nelmi rörde inte en min, fastän det måste ha varit obehagligt. Samma sak på ultraljudet, jag höll hene i frambenen och en annan i bakbenen, hon var tvungen att ligga helt utsträckt på rygg i 10 min. Men hon fick mycket klappar och godis av alla, det tyckte hon var så fin och väluppfostrad. Man blir glad som matte.

Förra helgen var första gången för oss att träna rapport. Det vara mest teori denna gång, men vi prova att göra ett skick. Nelmi satte av med fin fart, bägge hållen. Tror detta kan vara en ny favorit för Nelmi. I vecka fick vi sällskap av Susanne med Zoya och Blossa. Provade att göra skick igen, Nelmi fattade med en gång var det handlade om. Susanne gick iväg med henne och de kunde se mig. Nelmi kommer rusande och sätter sig i fot position. Då förflyttar sig Susanne utom synhåll. Nelmi fattar meden gång och sätter av med en j-kla fart på marsch-kommandot. Hon älska det!

På kvällarna har det blivit en hel del klickerträning. Tilly hållerpå att lära sig att lägga frambenen i kors. Hon är så söt! Måste filma henne... Nelmi har lärt sig att buga. Nu hållervi på att lära henne att ta på sig min foppa-tofflor och gå ett par steg med dem. Vi började igår. Men ska filma detta när vi kommit en bit.

Må väl i kylan!

Catch up!

Oj, det har gått en hel månad utan ett enda inlägg...

Så jag tänkte ta det kortfattat, för lite har hänt (när jag tänker efter)

Tilly har blivit ordentligt utredd. Hon hade ju lite förhöjda levervärden när hon gjorde operationen i augusti. Så därför tog vi ett nytt prov för ett par veckor sedan. Det visade sig att värdena ytterligare hade gått upp lite, men fortfarande låg hon på gränsvärden. Hade lite diskussioner med veterinären om vi skulle gå vidare och utreda eller ej. Men vi båda kom fram till att det var det bästa. Så vi fick en remiss till Blå stjärnan i Gbg. Där gjordes ett ultraljud av levern och allt såg bara fint ut. Faktum är att de tittade igenom alla organ i buken, och allt var bara bra. Så skönt!

Vi har hunnit med lite agilitylektioner. Det har inte blivit någon träning därimellan men kanske har det varit bra. För Nelmi har gått som en klocka! Varje lektion har slutat med ett lyckorus! :) Äntligen har min tajming suttit som en smäck ... he he

Upp till bevis! I helgen tävlade vi i Varberg. Taggad till tusen! Första loppet var Hopp och banan kändes enkel. Det har verkligen varit bra för mig att träna på klass 2-3 banor. Startfältet var 105 ekipage och det blev många nollor. Vi gjorde ett kanonlopp! Snabbt och samarbetet var på topp, dock lite vida svängar. När kom i mål var jag överlycklig, vi hade nollat! Gick som på rosa moln i en timme... tills jag träffar Elin som gratulerar till ett fint lopp men tyckte det var synd att vi rev. VA!? Rev vi? Lajo sa vilket hinder det var och att bommen föll när vi redan var på nästa hinder. Vad besviken jag blev... vi hade fått en pinne annars. Konkurrensen var stenhård, vi skulle ha hamnat på en 9:e plats med våra 26 sek. Nu hamna vi istället på 21:a plats, men bäst placerad bland 5-felarna (alltid tänka positivt ;) Nästa lopp var både jag och Nelmi trötta och samarbetet var som bortblåst. Sluta med att Nelmi sprang upp 3 ggr på balansen när jag skicka henne mot slalom. *skratt* Men hon var hur lycklig som helst ändå.

Vi har även haft en avstämningslektion på lydnaden. Nelmi var inte alls på humör den dagen och låste sig på apporten som låg i gräset. Fokusen är inte den bästa i fotgåendet. Hon bryr sig inte så mycket om andra hundar, men leksaker... då blir hon tokig. Platsliggningen fixade hon inte, även om Emelie tyckte att hon var mycket lugnare. Så detta har stått i fokus under träningen de sista 3 ggr. Till min hjälp har jag haft Susanne och Zoya. Igår tränade vi igen och tro det eller ej Nelmi låg blickstilla och tyst i 3 minuter! Í två platsliggningar! Härlig känsla. Vi har kört mycket fokusövningar och Nelmi börjar förstå att hon inte ska släppa mig med blicken hur mycket än Susanne retar henne med hennes älsklingsleksaker. Det går framåt!

Ja, det var det hela i korta drag. Lovar att blogga lite oftare...

Min lilltjej blir 3 år idag!

Min fina lilla tjej blir hela 3 år idag. Herregud vad tiden går fort!

Önskar Ivra, Molly, Sigge, Isa, Ymer, Elmo och Dexter (Nelmis syskon) ett stort grattis på födelsedagen!

Långhelg på Öland

Håller tummarna

Ligger i soffan med Nelmi över mig och samtidigt datorn i knät. Lite svårt att skriva :)
Nelmi är som ett plåster på mig idag. Kanske för att jag känner mig ruggig, har nog en förkylning på gång. Har hällt i mig vatten, alvedon, enchinacea och multivitaminsbrustablett. Kanske för att tjejerna inte fått någon promenad idag. Nackdelen med att vara själv, ingen som kan ta dem på en tur när man inte mår bra. Och det ger mig dåligt samvete.

Men min lilla kur kombinerat med en god natts sömn ska nog skrämma iväg baskeluskerna. Imorgon är det KM i agility, så då måste det finnas spring i benen!

Det finns en förklaring till. Kanske beror Nelmis klängighet på att hon är på väg in i löp? Tilly började i helgen, och Nelmi brukar dra igång en vecka efter. Så jag går och håller tummarna för att hon ska vänta ett tag. För på lördag är det DM i Kungälv. Vill så gärna vara med...

Tilly 7 år!

Igår fyllde Tilly 7 år!
Det roliga är att hon är mycket yngre nu än när hon kom till mig, både psykiskt och fysiskt. Ju äldre hon blir desto mer leker hon, gör bus och blir finare i kroppen. Mycket konstigt :)

Eller snarare är det så att det har tagit sin tid att få henne på rätt köl. Det är inte samma hund som lämnades över till mig för 5 år sedan. Då en livrädd hund som det tog 3 dygn att få kontakt med. Hon var i så dåligt skick så att hon började hosta på promenaderna Jag läste på nätet och misstänkt hjärtfel. Men efter en check hos vetten visade det sig att hon bara var i så dålig kondition.

Min älskade Mamma Mu! Hon fick lite vom dagen till ära.

Ikväll har jag tittat på SVT Play. Igår gick det nämligen ett mycket intressant avsnitt av Vetenskapens värld: Hunden - så blev den vår bäste vän.
Det handlar om människans och hundens relation, hur vi kommunicerar med varandra på ett mycket unikt sätt som vuxit fram genom årtusenden. Många spännande inslag men mest gillade jag nog BC som kunde över 300 ord! Men inte bara det, visar man henne en bild på en leksak så springer hon och hämtar det som bilden föreställer. Detta tyder på ett abstrakt tänkande som man inte ens visste att hundar klarade av.

Min egna reflektion av programmet var att det helt underminerar vissa hundtränares filosofi om att vi måste kommunicera på hundars vis för att de ska förstå.

Om ni inte såg programmet så kan jag varmt rekomendera det! Sök på Vetenskapens värld på SVTPlay - del 5

Falköping Dag 1

Idag fick vi alla kliva upp i ottan. 03.45 ringde klockan. *pust* Och jag som är morgontrött...
I mörkret styrde vi kosan mot Falköping i sällskap av Vaken på P3. Det gick mycket snabbare att köra än vad jag trodde, kanske för att vi var mer eller mindre ensam på vägen.

Vi startade dagen med ett Agility lopp. Banan kändes enkel, en S-bana och inga konstigheter, men desto mer fartfylld. Jag kände mig lugn och tänkte "Detta klara vi utan problem". Hm... Andra hindret var däcket, och ett däck med silvertejp hängandes i kedjor. Nelmi missbedömer totalt och hoppar i ramen. Jag stannar upp mycket kort, men bestämmer mig fortsätta utan avbrott. Resten går riktigt fint. När jag kom i mål så kändes det som att vi gjort ett felfritt lopp förrutom det där j-kla däcket. Men när jag nu tittar på filmen så blir jag lite osäker. Jag kommer ju något efter vid A-hindret än planerat (pga att jag stannar till ngt), så det ser ut som att hon hoppar kontaktfältet. Detta står på träningslistan under vintern. Sedan är det svårt att säga, men även kontaktfältet på uppfarten av balansen ligger på gränsen. Men jag är nöjd över att jag faktiskt notera risken vid banvandringen. Att jag sedan inte gör som jag tänkt (vinkla till henne) är en annan sak :) Farten var lägre än förra helgen, kanske för att jag diskar mig så tidigt i loppet, men desto mer kontrollerat kändes det.



Dags för Hopp 1. Denna bana kändes riktigt klurig. Många svåra vinklar. Men det kändes lite spännande, hur skulle det gå? Vi tränade svårare vinklar i onsdags, men det är skillnad på träning och tävling... Men det går riktigt bra! Tyvärr en rivning på hinder 3. Och så här i efterhand blir jag arg på mig själv att jag inte gav henne ett tajt-kommando. Så jag tar på mig den rivningen. Detta är 3 tävlingen i år där det är slalomingång efter säcken. Sista gången så vann vi. Jag tänkte bromsa upp henne något, men när hon kommer ut ur säcken så ser jag att hon har fokus direkt på ingången. Så jag låter henne jobba själv. Men hon missar första pinnen. Så det blev en vägran. Resten går sedan riktigt fint! Supernöjd med detta lopp! 10 fel och en 16:e plats.



Kl 10 var vi färdiga för dagen! Men jag stannar en stund och tittar på kompisarna. Vid 11-tiden styr vi kosan hem. På hemvägen får jag en idé att åka förbi min favorit inredningsaffär i Alboga - http://www.storegardencountryliving.com

Så jag ringer min mor och undrar om hon vill göra mig sällskap. Det roliga var att hon hade funderat att åka dit själv dagen innan. Vi brukar åka till Sarah minst 3 gånger om året, det är tradition. Jag ville så gärna dit då jag visste att hon hade premiär för att börja sälja kläder också denna helg.

Medans jag väntade på att mamma skulle komma så körde jag ut i skogen i Alboga och hittade en underbar liten skogsstig. Vi gick en bra bit, men när stigen började smalna av mer och mer så vände vi.

Efter lite shopping så fikade vi på Storegårdens Café. Jag åt nybakta scones med sylt, grädde och ost tillsammans med en stor kopp the. Mums! Sedan gav vi oss av hemåt. Trötta och nöjda med dagen!