Tävlingen vi helst glömmer...

Ibland går det upp... och ibland går det ner. Och i lördags var det verkligen bottennapp...

Ingenting gick vägen. Vi var i Borås och tävla. I första loppet misstolka Nelmi mig och hoppar över första hindret. Så vi var diskade innan vi ens hann starta. I andra loppet så ramla hon av balansen, som var tredje hindret. Som tur var fick jag upp henne på balansen igen, med samma fart :) Så hon blev inte rädd, men upprörd. Precis som loppet innan så förstår hon att det blev fel och springer runt som en hysterisk virvelvind över banan. Det blir inte bättre av att de glömt lägga kopplet i mål. Så där står jag och får hålla Nelmi i nackskinnet istället för att belöna henne (vilket hon hatar). Som tur var körde Sara loppet före mig, så hon sprang o leta reda på det. För det fanns ingen funktionär i sikte.

Nu var jag riktigt bedrövad, och jag vill be alla mina vänner om ursäkt så här iefterhand för detta. Men vi hade en öppen klass i hopp kvar. Jag kände verkligen ingen lust för att springa något mer denna dag. Men jag tar mig i kragen. Det börjar bra, snygg start med 3 hopp hinder, in i kort tunnel, där efter in i slalom. Hon tar ingången så fint! Men efter 4 pinnar går hon ur och ställer sig o tittar på mig!? Nelmi har aldrig gått ur slalom på det sättet. Hon kan missa en pinne mitt i för att hon har för hög fart eller i slutet för att hon är för ivrig. Jag får ta tillbaka henne och ta om, men då blir hon frustrerad. Så efter slalomen fortsätter vi och vid däcket hoppar hon i ramen i stället. *suck* Denna gång tar vi oss genom banan, jag springer och säger "Lugn Nelmi" "Bra Nelmi" hela tiden. Men hon lyssnade på mig, ingen virvelvind. I mål så får hon ordentligt med belöning.

Jag hade inte hunnit äta något under dagen, det var kort tid mellan lopp 2 och 3. När jag ska gå och köpa en hamburgare så får jag reda på att de är slut. När jag lite senare ska köpa kaffe så fanns det inga muggar kvar. Man kan säga att allt går emot mig denna dag. Just det, vi stötte på en älg på vägen dit också...
,
Jag var vid väldigt gott humör vid början av dagen, men blev bara mer nere i skoskaften ju längre dagen gick. Även om vissa saker var ren otur (balansen, kopplet) så var inte Nelmi sitt vanliga gamla jag. Jag vet inte om det var för att jag hade varit bortrest i 2 dagar eller för att det var åska i luften... eller så har hon löp på gång. Hon är ivartfall som ett klistermärke på mig just nu.

Usch vad jobbigt det är att ta motgångar... men nu har det lagt sig lite. Min bästa vän gjorde en fin sak idag när han fråga hur det hade gått i helgen och jag berätta om allt som gick fel. Han tog fram föregående inlägg och sa bara "Ni kan! Där är beviset" Tack!!

Vill sist men inte minst gratulera till alla fina prestationer som mina vänner gjorde;
Lotta & Poppy tog hem 2 st första vinster! Sara och Inez kom 3:a i Hopp. Sara och Sally kom 5:a i agilityn. Anna och Eroz kom 7;a i agilityn.

I Sveriges södra delar så blev Thobias och Edith färdiga för SM 2011!! De blev också champion i Hopp. Stort grattis!!