Spring, spring!

Sedan sist har det hänt en del kan man väl säga:
- Jag har gått med agilitysektorn i Alingsås BHK. Riktigt roligt och vi har massa roliga saker på schemat framöver.
- Jag har utbildat mig till agilityinstruktör (för Anita Axelsson) och håller just nu min första agilitykurs.
- Jag och Nelmi har hunnit tävla i Nybro, Kungälv och Nossebro. Tyvärr inga rosetter, men känslan blir bara bättre och bättre på banan.

Utöver hunderiet så har jag jobbat en halvtid extra de första 3 månaderna och håller på för fullt att förbereda min systers bröllop i juli. Så det har varit lite mycket…

Men nu så har jag äntligen satt mig ner för att skriva lite om kursen jag var på torsdag – fredags. Jag, Susanne och Frida åkte i onsdags kväll upp till Finnbogård för att gå en två dagars kurs för Jenny Damm. Redan i bilen upp avlöste skrattsalvorna tätt, vi var nog lite övertaggade allihopa. Vi har haft helt fantastiska 2 dagar! Jag har lärt mig massor! Anteckningsblocket är fullt med anteckningar. Men det viktigaste jag tar med mig är nog Jennys ord: Lita alltid på din hund! Nelmi blir ju alltid splat-galen i närheten av en agilitybana. Mitt svar på det är att bli lugn, för att tagga ner henne. Nu har jag lärt mig bättre. Jag blir själv igång taggad och vill istället bara ut och köra! Jag har en fantastisk hund som alltid kör järnet på banan. Att hon sedan är en krokodil som springer runt, runt med leksaken kan vara något frustrerande (och pinsamt). Men Jenny har lärt mig små knep. Och nu förstår jag att ha en lite galen hund också har många fördelar!

En annan sak är att jag har lärt mig springa fort, fort på banan. Innan har jag alltid sprungit jämsides eller strax bakom Nelmi. Jenny har en helt annan stil, hon ligger alltid före hunden på banan. Att göra det med Nelmi kräver att jag lägger i en växel. Jag sprang tills jag höll på att spy. Att sedan hinna handla också var inte det lättaste. Men till slut fick jag till någon form av det i vartfall. Som Jenny sa: Det är inte så viktigt att springa rätt, bara det går fort! :D
Den enda nackdelen med detta är att Nelmi börjar slarva på banan för att komma ikapp mig. Den blir lite plockepinn av hindrena ibland. Men ytterligare en sak att ta med sig från Jenny; om det dyker upp ett problem så säkrar jag inte och väljer ett enklare sätt, jag tränar tills det sitter. Så jag får ta med mig detta och träna det separat.

Om jag var agilitybiten innan så vet jag inte vad jag är nu! :D Att sedan få ha med sina underbara vänner som hejar och tror på en gör hela upplevelsen så mycket starkare. Ni är bara för goa, Frida och Susanne! Tack! Detta gör vi om, eller hur!!
Nej, det får räcka så här, jag måste ta hand om min kropp med en varm dusch och Back-on-track saker. Jag har fortfarande en träningsvärk som heter duga… (Blev inte bättre av att jag gått med röjsågen hela dagen)

Första gången för viltspår!

Idag gav jag och tjejerna oss av till Fölene, hem till Frida och Johan. På schemat stod det viltspår! Första gången för oss alla tre. Vi började med att lägga spåren och gick sedan in och fikade medans de fick ligga till sig. Först ut var Chili. Johan gick spåret med Chili och jag och Frida följde med för att titta. Chili är ett riktigt proffs!

Därefter var det Nelmis tur. Jag misstänkte att hon skulle klara det galant men att det skulle gå med en rasande fart. Och ja, det var en bra sammanfattning. Men när vi skulle starta vid "skottplatsen" så drog Nelmi istället på mitt och Fridas spår (vi hade gått en bit ifrån, ute på åkern längs med spåret) Jag fick stoppat Nelmi och hon kom tillbaka till mig och jag ledde lite fint in henne på rätt spår. Då fatta hon direkt, sedan bar det av med full fart. Jag hade svårt att hänga med. Spåret var ca 180 m med en 90 graders vinkel på slutet. Väl framme vid klöven vart hon super stolt då hon fick en massa beröm. Men klöven var hon inte så intresserad av. På väg tillbaka fortsatte hon att spåra, helt inne på sin uppgift. Ja, man kan säga att Nelmi gilla det skarpt!

Sedan var det Tillys tur. Johan hade lagt ett enkelt rakt spår på ca 80m. De få gånger hon har gått personspår har hon gått 2 m, stannat och vänt sig om. Jag har fått vänta ut henne och tillslut har hon fullföljt spåret. Men eftersom jag aldrig sett henne spåra vilt i skogen så trodde jag inte att hon skulle visa något intresse. Så fel jag hade!! När vi kom fram till "skottplatsen" åkte nosen i backen. Sedan bar det av! Hon stannade till ibland och jag gjorde misstaget att berömma henne precis när hon stanna till och tittade på mig. Men det var bara att vänta någon sekund så fortsatte hon spåra. Tilly var så stolt när hon hitta klöven! Och jag och Frida berömde henne massor. Sedan bar hon klöven hela vägen tillbaka. Ville inte släppa den ifrån sig! Den var så mumsig!

Jag var rörd över att se Tilly arbeta så fint. Och jag skäms lite över att jag inte trodde hon skulle gilla det. Tilly förvånar mig igen, hon är outgrundlig den hunden.

Tillys och Chilis intresse för klöven gjorde att Nelmi också blev intresserad. Så tillslut ville hon också bära runt på en klöv. :D

Sedan bar det av på en långpromenad. De bor så fint, Frida och Johan. Deras gård är omgiven med stora åkerfält. Och det bästa var att snön var borta. Chili och Nelmi sprang och sprang och sprang. Man får lyckokänslor att bara se på dem. Tom Tilly fick lite spring i benen. De var två genomleriga men mycket lyckliga hundar som åkte hemåt på eftermiddagen.

Det går bra nu...

Efter 2 månaders vila har vi äntligen kommit igång med agilityträningen igen! Och Nelmi måste ha vilat sig i form. För vad hon går! Full fart och sådant fokus.

Vi har hunnit med 2 tillfällen denna vecka och det har bara gett mersmak. Vi har fokuserat på kombinationer där hon får hoppa på böjt spår. Jag vill ha upp smidigheten och att hon kan korta sig mer.

Vi har även tränat kontaktfält på balansen. Sista tävlingen hoppa hon av högst upp på nerfarten bara för att jag var på efterkälke. Och det var tydligt i onsdags att hon inte riktigt har förstått uppgiften. Men redan idag har hon fattat galoppen. Jag kan stå still på mitten och skicka henne. Jag kan göra det som en inkallning. Svårare var det när jag sprang förbi henne, då kunde hon inte hålla sig. Hon gjorde kontaktfältet rätt, men jag vill inte att hon rör sig frammåt förrän hon fått kommando. Men hon kom på sig själv och gjorde om det rätt. Sötnosen!

Jag måste visa en film från en av kombinationerna. Korta tunneln rullar iväg under A-hindret. Trots detta lyckas Nelmi springa igenom den 2 gånger när jag ber henne. Och jag får ett skrattanfall, glömmer handla... Ja, ni får se själva...

En skön känsla

Igår var vi iväg på agilityträning i ridhuset. Där träffa jag Tobias och vi prata om när vi sist sågs och konstatera att det var länge sedan. "Men, sa jag, så blir det när det är svinkallt, massa snö och det inte går att träna. Jag har inte tränat agility sedan december."

"Ja, sa Thobias, visst längtar man efter varmare väder." Sedan börja han greja med telefonen. "Så här varmt och skönt var det i sommras" och så visa han bilden ovanför. "Tänkte det var en bra bild att visa innan träningen" flina han. "Kommer du ihåg känslan?" Om jag gör!! Sedan körde vi järnet, Nelmi och jag. Ett bra träningspass!

Estradpondus

Kraschat i soffan efter en hektiskt vecka och landande med dåligt samvete. Jag har för tillfället en halvtidstjänst extra på jobbet, och det känns. Det är ett projekt som ska hålla på till mitten av mars. Det är spännande, lärorikt men ärligt... slitsamt.

Det dåliga samvetet kommer av att det har tyvärr gått ut över hundarna denna vecka. I tisdags drog jag till Stockholm direkt efter jobbet. Gick en kurs i "Kroppen, rösten och estradpondusen". Så roligt! Kursen handlade alltså om att öva sig på presentationsteknik. Aldrig hade jag trott att jag skulle sitta och läsa Rödluvan inför en grupp vuxna människor :D Nåväl, inte visst jag vad estradpondus var innan, men jag tror jag skymta lite hos mig nu...

Jag kom hem från Stockholm sent på onsdag kväll till ett hus med 13 grader som inomhustemperatur. *suck* Hann inte elda i spisen då jag prioritera ett par timmars sömn innan det var dags att gå till jobbet igen. Tjejerna var hos min mor när jag var i Stockholm. Hon är en klippa, ställer alltid upp! Men att gå ut och motionera hundarna är inte hennes grej. Så jag känner att de har inte fått röra på sig så mycket som de behöver. Eller riktigare sagt, som Nelmi behöver. Tilly hon har inte ont av att ta det lugnt! :)

Men det blir till att kompensera detta i helgen. Imorgon blir det lydnadsträning med Sussie och Lisbeth. Och på söndag blir det nog att åka på ridhusträningen i agility. Vi har inte kört sedan december! Är övertygad att Nelmi kommer bli lycklig. Om jag lägger till två långpromenader också så är jag nog förlåten... :)

Årets första lydnadslektion

Kors i taket! Ett nytt inlägg idag med! :)

Idag var tanken att vi skulle haft agilitylektion. Hade planen fått en dag till med töväder hade det nog gått. Men, men nu fick det bli lydnad istället. Tur att man har en så go tränare! :)

Vi ville fokusera på fotgåendet, för det är det som behövs mest. Och utan det spelar det ingen roll hur de andra momenten går. Under eftermiddagen märkte jag att Nelmi nu gått in i höglöp. Det har varit lite av en porrstudio här hemma... Så jag undrade om hon skulle kunna fokusera idag. Men det var inga problem! Vi fick beröm för fokus och för vår attityd. Bitarna börjar falla på plats! Men som jag skrev igår så är hennes position lite för långt ut och för långt fram. Här kommer punkter på vad vi ska tänka på och vad vi ska träna:

- Mindre kläder på överkroppen. Ha ha! Det är sant! Men jag förstår poängen. Har jag bylsiga kläder så ser Nelmi mitt ansikte sämre vilket medför att hon flyttar fram sin position. Så ja, då får man frysa istället :)

- Fortsätt med fokusövningar. Lägg in raksträckor - 10 m. Öka sedan successivt, målet är 50 m

- Belöna när Nelmi förflyttar sig spontant bakåt i sin position under fotgåendet.

-Belöningsplacering. Godis/ leksak tas bakom ryggen. Godiset ges nära kroppen. Fortsätt gå tills du har godiset i rätt läge, då stannar du och ger godiset.

- Träna också vänster snurr, sidförflyttningar och backa vid sidan.
Tänk på hur fötterna förs vid sidförflyttningen. Backa med små steg, korrigera med vänster axel för att få in baken.

- Platsliggning.Tyvärr låg inte Nelmi still idag, dessutom gnydde hon en hel del. Det brukar hon inte göra. Vi har i läxa att träna detta med störning, precis som vi gjort i fotgåendet. Och mycket miljöträning. Vi ska även prova med extern belöning bakom.

Jag och Susanne har satt som mål att tävla i april. För att sparka oss i baken och komma igång med träningen ordentligt.

En annan kul grej är att vi kom med på en 2 dagaras läger för Jenny Damm i maj! Ska bli skoj!

Tillbaka...

Efter att ha läst Mias blogginlägg om "Våga vägra bloggdöd" så tar jag mig i kragen och gör ett försök att få till ett inlägg! :)

För att ge en ursäkt för min långa tystnad så beror det på att det inte har hänt så mycket. Ursäkten är tam då den inte är riktigt sann :) Visst, det har inte varit så mycket träning. Men många andra aktiviteter har vi hunnit med. Sköna långpromender med vänner under julledigheten, shoppat och hejat på MyDog. Vi har ju faktiskt tävlat oxå. Det hade jag nästan glömt av. Det var i december i Götene. Resulterade i 2 diskar, men det fanns frekvenser jag var riktigt nöjd med.

Sedan har vi alla 3 börjat på en kurs för Emelie Cajsdotter. Just nu vårt ljus i tillvaron. (Är så jäkla trött på snön... ) För er som inte vet vem Emelie är så föreslår jag en googling. Kan varmt rekommendera hennes böcker. De berör och lämnar en med många tankar och funderingar.

Ikväll har vi varit iväg och kört ett lydnadspass med Susanne och Blossa. Igår var jag lite orolig för Nelmi, hon var slö och inte riktigt sig själv. Men hon löper och jag misstänkte att hon dessutom var urtråkad. Så kanske ett träningspass kunde få fart på henne? Jajjemen! Vilken attityd! Vårt fokusarbete har gett resultat! Nu släpper hon inte fokuset från mig, men däremot glömde hon istället av sin position en stund. (Vilket hon annars är mycket noga med) Men under passet korrigera hon sig och förstod att man ska ha fokus + position. Även om Susanne står jämte och leker för fullt med leksaken. Vi avsluta med en platsliggning och tror det eller ej! Nelmi låg helt still!! Ja, kanske vi kan ge oss ut på banan snart... Lite mer träning...Men jag har mersmak för lydnaden nu!

Avslutar med en film från tävlingen i Götene