lördag 22 juni 2013

Att leka!

Fina Goy! 11 veckor gammal
Jag har påbörjat min träning med Goy och han är fantastiskt rolig att arbeta med! Eller egentligen så är det lek med inslag av träning. Detta inlägg handlar om lek. Ska man träna på lek? Och hur kan man utveckla den?
 
När jag tränar så vill jag ha en hund som tycker att lek är en super rolig belöning. Med leken kan du dra upp hunden i aktivitetsnivå. Att belöna med godis har ofta motsatta effekten, det lugnar ner. Som gas och broms kan man säga.

Tilly har noll föremålsintresse och de gånger jag har lyckats få henne att leka med mig kan räknas på en hand. Men så kom Tilly till mig när hon var 2 år och hon hade haft minimal kontakt med människor. Jag tror att leken är något man måste förvalta och utveckla från det att de är valpar. Alla valpar har det, men med mer eller mindre grad. Tilly hade det säkert som valp men eftersom hon blev satt i hundgård lärde hon sig aldrig att leka med människor.

När Nelmi kom så var jag noga med att leka med henne och hon har idag ett extremt föremålsintresse. Hon väljer faktiskt leksak före godis som belöning. Men ärligt talat så lyckades jag inte riktigt med henne. Hon är för häftig i sin lek, ibland kan det tom göra ont i armarna. Hon har svårt att släppa leksaken, speciellt i början av träningspasset. Hon vill gärna springa ärevarv med leksaken, något som jag kämpade mycket med när hon var ung. Större delen av träningstiden gick ut på att få stopp på en skenande Nelmi.  Idag är det en del av hennes belöning; ta leksaken, spring ett varv så fort du bara kan, kom in till mig och fortsätt jobba. Men det tog tid att få till det, och ibland blir det fortfarande fler varv än ett. Nelmi är ju på sätt o vis min första hund, hon har jag ju haft sedan hon var valp. Jag var fokuserad på att få en lekglad hund, men hade inga strategier eller regler för leken.

Så med Goy tänker jag, Gör om, gör rätt! :)
Fleecefläta med boll - uppskattas av fler än Goy :)

Så jag tänkte beskriva det lekpass jag och Goy precis hade, vad vi gjorde och vad jag tittar efter:
Jag har provat mig fram och kommit fram till att den bästa leksaken är en lång fleecefläta med en nätboll som jag har fäst i flätan. Med den kan jag både leka jaktlek och kampa med. Jag rullar med bollen och Goy går igång ordentligt. När han väl får tag i flätan/bollen så försöker jag kampa med honom. Här försöker jag få honom att lägga vikten bakåt, med ett jämt tryck och en rak rygglinje. Jag förstärker med min röst när han gör rätt och låter han "vinna", antingen att jag släpper efter i flätan eller ibland att jag släpper flätan helt. Då springer han oftast iväg med leksaken och är superstolt. Mitt gensvar är att inte titta på honom utan strosa iväg åt ett annat håll. Det resulterar i att han kommer springandes till mig, med eller utan leksak. Det spelar ingen roll vilket, han får en massa beröm hos mig! Det jag vill lära honom är att leksaken är rolig med mig, jag vill inte ha ärevarv med leksaken där han försöker få igång mig till att jaga honom. Det är därför det är så viktig att jag inte tittar på honom.

Om han kommer in utan leksak hukar mig ner och ta in honom mellan benen och rikta honom mot leksaken. Jag har en hand över bröstet på honom som stoppar upp honom, jag riktar mitt fokus mot leksaken och när jag märker att han gör samma sak så släpper jag med ett "Varsågod" Goy rusar iväg och greppar leksaken. Jag förstärker med rösten. Vid detta pass så kom han in med leksaken till mig (vi har tränat detta separat innan) Skulle han släppa leksaken och rusa tillbaka till mig utan så får han lika mycket beröm. Det jag vill är att han springer ut och greppar leksaken. Nu lyckades jag få till en riktig fin apportering denna gång. Riktigt bra!

Nu är Goy ordentlig med i leken och lite uppjagad. Jag fiskar då upp leksaken och håller den hängandes i luften. Jag väntar ut tills Goy sätter sig ner framför mig och söker ögonkontakt med mig. Det resulterar i att leksaken kommer släpps ner med ett "Varsågod" Jag vill att han lär sig att behärska sig, ha rätt attityd, helt enkelt ha en bra av och på-knapp.

Ibland så stoppar jag leken genom att bli passiv med leksaken, när han släpper den så är jag snabb med ett "Tack" och därefter ett "varsågod" för att starta leken igen. Jag har redan börjat kunna säga "Tack" och han släpper leksaken på kommando. Jag har kunnat försvåra för honom genom att ta bort leksaken, han kommer in och sätter sig hos mig, jag hukar mig ner och håller handen lätt över bringan, släpper ner bolen och leker med den. Jag avvaktar tills han sitter lugnt kvar och då får han ett "Varsågod"

I detta pass började jag även med "stanna kvar"; jag har leksaken tätt in till mig, visar med kroppen och handen och säger att han ska stanna kvar. Tar ett-två steg bakåt. Sitter han fint går jag tillbaka och belönar med leksaken och ett "varsågod" Här är belöningsplaceringen viktig.

Det som är så bra med denna leksak är att fleeceflätan är lång. Då kan jag leka "byta leksak"-leken fastän jag bara har en leksak. Jag leker med den ena änden med ena handen, blir passiv samtidigt som jag börjar leka med den andra handen. När Goy växlar över till andra handen får han massa beröm. Denna lek stärker samarbetet. Med Nelmi har jag svårt att byta leksak under ett träningspass, hon "låser sig" på en leksak. Jag vill lära Goy att den leksak jag introducerar är den roliga. Det så bra att kunna använda flera olika leksaker under träning, tex en som är placerad som extern belöning och en du har i handen för att belöna hos dig.

När lekstunden är slut så tar jag bara leksaken och får upp till huset och ber Goy följa med mig.

Kampar med Goy, 8 veckor gammal


Två saker till som jag tycker är viktiga:
- Jag klockar hur länge vi håller på. Det är så lätt att jag själv fastnar i leken och håller på för länge. Jag vill sluta innan Goy tröttnar.

- Jag kommer inte att tillåta att några andra leker med Goy! I vart fall inte utan mina instruktioner och överseende. Tyvärr lät jag alla leka med Nelmi, framförallt kampa med henne. Många har inställningen att hunden får inte vinna. Det har med Nelmi resulterat i att hon aldrig ger sig. Som tur är så är hon något bättre när hon kampar med mig. Och det kan bli farligt. Det blir för kraftigt kampande som faktiskt kan ge skador. Jag var för dåligt påläst med Nelmi och för mesig att säga ifrån. Idag säger till med en gång. Nelmi kommer och trycker upp leksaken på folk, jag ber dem ignorera henne. Oftast funkar det, men det är något som de flesta har svårt att motstå. För oftast är leken igång så fort jag vänder ryggen till. Vi pratar vuxna människor. Där ska jag inte hamna med Goy!

2 kommentarer:

  1. Jättebra tips! Jag har fått jobba ganska mycket med att få igång leken med Ila för i början så släppte hon leksaken så fort jag tog i den. Nu tycker hon att det är mycket roligare men hon föredrar fortfarande att jaga ikapp den framför att kampa. Jag tror tyvärr att det kan ha att göra med att hon brutit en av sina hörntänder...
    Vilken trevlig blogg du har och Goy verkar både ha stora likheter och olikheter med sin syster. :)
    Vi kommer att följa er!
    Med vänliga hälsningar Felicia och Ila

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Felicia!
      Goy gillar oxå bättre jaktlek än kamp. Det var därför jag satte en boll på fleeceflätan, då kan jag starta med jaktlek och övergå till kamplek när han har kommit igång med leken. I början hade jag kortare leksaker. Jag upplevde det som att Goy tyckte det var jobbigt att kampa så nära mig. Då var fleeceflätan lång och bra, han fick lite avstånd. Nu för tiden går det bra att kampa med allt. :)

      Jag har kikat in din blogg oxå, ska bli kul att följa er med!

      Radera

Här kan man fylla i sin kommentar